Andreas Norrman
Professor
Den Svenska Handelslogistik-Panelen: Beslutsfaktorer och effekter för lagerautomation
Författare
Summary, in Swedish
Den andra enkäten i den Svenska Handelslogistik-panelen understryker lagrets strategiska betydelse för att möta förväntningar från kunder, och visar på flera intressanta trender för utveckling och automatisering av handelns logistiknätverk och lager.
Vi undersökte vilka strategiska logistikutmaningar som är viktigast för lagret i dagsläget och fem år framåt. Bland de som rankar högst och/eller ökar mest fem år framåt ingår:
- Hastighet och ledtidskrav: att vara ledande i kundledtider och därför ha kortast tider i lagerhantering;
- Skalekonomi: att utnyttja stordriftsfördelar i lagerlogistiken;
- Marknads- och efterfrågedynamik: att hantera förändringar och svängningar i lagrets kapacitetsbehov;
- Tillväxt och skalbarhet: att ha lagerlösningar som kan stödja kraftig expansion av försäljning
- Miljöfrågor: energi, återvinning och utsläpp kopplat till materialhanteringen i lagret;
- Sociala hållbarhetsfrågor: att attrahera rätt kompetenser och skapa god arbetsmiljö
Vi konstaterar att dagens fokus på tillväxt och skalbarhet passeras av hastighet, skalekonomi och efterfrågedynamik. Samtidigt noterar vi att miljö och social hållbarhet ökar i betydelse medan traditionella lagerutmaningar såsom kostnadsfokus, lagerutrymme och kapitalbindning rankas lägre av panelen.
I takt med kontinuerlig föränderlighet och efterfrågesvängningar ökar fokus på investeringar i flexibla kapaciteter, resurser och system i lager eller i överkapacitet. Samtidigt ökar decentralisering av logistiknätverk (fler och olika typer av materialhanterings-noder). Decentralisering – som möjliggör kortare ledtid till slutkund – representeras dels av ökat antal småskaliga lager såsom online fulfilment center (OFC) och micro fulfilment center (MFC) dels av ökade logistiktjänster som erbjuds i butik (antalet butiker är relativt konstant):
- Vi har haft en tendens att orderplock i butik ökar. Vi ser i huvudsak två renodlade alternativ för handelsföretag med butiksplock: att alla butiker används för plock eller att handelskedjorna har ett fåtal (under 20%) av butikerna där man koncentrerar sin butiksplockning.
- Vidare lämnar majoriteten ut online-order i butik. Likt orderplock ser vi två huvudsakliga alternativ: handelsföretag med utlämning i enstaka, utvalda butiker; och handelsföretag som i princip låter alla sina butiker lämna ut online-order.
- Vi noterar också ett delvis nytt fenomen, så kallad ship-from-store, där butiken används som startpunkt för hemleverans; en viss ökning sker de närmaste fem åren där 20% av handelsföretagen satsar i stor utsträckning. Framför allt är det många (förutom rena e-handlare) som inte säger uttalat nej och många som ”inte vet”.
- Automationsteknologi i butik och småskaliga lager hittills fått begränsad uppmärksamhet. Fem år framåt ser vi en handfull pionjärer som kommer satsa på automationsteknologi i alla sina butiker. Parallellt planerar drygt 20% att automatisera utvalda butiker. Motsvarande siffror för småskaliga lager är något högre.
Högre grad av decentralisering resulterar i ökat fokus på transparent och distribuerat order- och lagerstyrningssystem (DOM). Tillsammans med en förväntad snabbt ökande användning av artificiell intelligens (AI) pekar studien på ökad betydelse av dataanalys och integrerade informationssystem, vilket delvis driver behovet av nya kompetenser i logistikorganisationen. Vi ser också att handelsföretagen satsar mer på lösningar som frigör kapacitet i centrallager och möjligtvis kortar ledtid till slutkund. Framför allt ökar användning av så kallade drop-shipment och postponement.
En intressant aspekt i och med snabb utveckling av arbetssätt, logistiknätverk och automationsteknologi är företagens innovationsvilja (d.v.s. är man först på bollen, eller avvaktar för att se hur andra företag gör och vad som fungerar). Resultaten indikerar att företagens generella innovationsvilja rankas högre än innovationsviljan för lagerverksamheten – men det finns undantag där lagerlogistiken ser sig som mer innovativa. En möjlig förklaring till lägre grad av innovationsvilja för lager är att teknologiutvecklingen går snabbt och företag kan uppleva att man saknar organisation, erfarenhet och/eller beslutsunderlag för att våga ta tidiga steg. En annan möjlig förklaring är, som vår studie visar, att automationsbeslut i lager är mycket komplext (d.v.s. många faktorer att ta hänsyn till) och automatiserade lager kan vara svårändrade, och därmed kan påverka framtida strategival och distributionsnätverk. Med andra ord får man leva med sin konfiguration många år framåt, samtidigt som handeln är föränderlig, med stor osäkerhet och ändrade förväntningar från slutkund.
- Vad gäller komplexitet visar studien att utvärdering av och investering i automationsteknologi tar hänsyn till en stor mängd faktorer (totalt 21). De viktigaste utvärderingsaspekterna idag är: Tillförlitlighet, skalbarhet, precision, effektivitet, flödeskapacitet och flexibilitet. Dessa motsvarar många av de logistikutmaningar som omnikanal och e-handel medfört, till exempel att möjliggöra snabb tillväxt, hantera stora och varierade flöden, växla upp/ner kapacitet över tid, och att hantera svängningar i kundefterfrågan. Fem år framåt ser vi signifikanta ökningar både för lägre rankade faktorer såsom miljö/hållbarhet, implementeringstid, helhetslösning och driftshjälp och högre rankade som flexibilitet och orderprecision.
- Vad gäller påverkan på framtida strategival undersökte vi kopplingen mellan ett antal strategiska frågor och automationsteknologi. Den visar att strategi och automationslösning påverkar varandra men på olika sätt för olika företag. För vissa aspekter och företag är valet av automationsnivå och teknologi en konsekvens av olika strategier, samtidigt som vald automationsnivå och teknologi i andra situationer påverkar framtida strategival. Detta pekar på vikten av att lyckas matcha portföljen av automationsteknologi med både nuvarande och framtida möjliga strategivägar.
Vi undersökte även lärdomar från implementering av automationsprojekt. Studien visar en blandad bild av erfarenheter. Medan vissa handlare ser problem med implementeringstid och igångsättning, samt tjänsteleverantörernas kapacitet, har andra handelsföretag inte alls upplevt dessa problem. Generellt är det samma handlare som har problem med överskriden tidsplan OCH tiden att få full potential, respektive en annan grupp som håller tidsplan och får ut effekt i tid. Detta är värt att studera närmare för att bättre förstå vilka faktorer som varit avgörande för att lyckas bättre eller sämre med automationsprojekt.
Avslutningsvis undersökte vi panelens bedömning av handelsföretagens logistikprestation i nuläget och fem år framåt. Den övergripande bilden är att dagens prestation anses vara i paritet med konkurrenternas, men att fem år framåt ser de flesta företagen sig som mycket bättre än övriga företag inom respektive bransch. Framför allt vill man bli ledande på information till kund och att erbjuda ett integrerat omnikanal-erbjudande; men ökningen gäller också klassiska logistiska prestationer som kostnadseffektivitet och snabbhet (framför allt till online-kunder). Detta pekar på en fortsättningsvis hård konkurrenssituation mellan handelsföretagen.
Vi undersökte vilka strategiska logistikutmaningar som är viktigast för lagret i dagsläget och fem år framåt. Bland de som rankar högst och/eller ökar mest fem år framåt ingår:
- Hastighet och ledtidskrav: att vara ledande i kundledtider och därför ha kortast tider i lagerhantering;
- Skalekonomi: att utnyttja stordriftsfördelar i lagerlogistiken;
- Marknads- och efterfrågedynamik: att hantera förändringar och svängningar i lagrets kapacitetsbehov;
- Tillväxt och skalbarhet: att ha lagerlösningar som kan stödja kraftig expansion av försäljning
- Miljöfrågor: energi, återvinning och utsläpp kopplat till materialhanteringen i lagret;
- Sociala hållbarhetsfrågor: att attrahera rätt kompetenser och skapa god arbetsmiljö
Vi konstaterar att dagens fokus på tillväxt och skalbarhet passeras av hastighet, skalekonomi och efterfrågedynamik. Samtidigt noterar vi att miljö och social hållbarhet ökar i betydelse medan traditionella lagerutmaningar såsom kostnadsfokus, lagerutrymme och kapitalbindning rankas lägre av panelen.
I takt med kontinuerlig föränderlighet och efterfrågesvängningar ökar fokus på investeringar i flexibla kapaciteter, resurser och system i lager eller i överkapacitet. Samtidigt ökar decentralisering av logistiknätverk (fler och olika typer av materialhanterings-noder). Decentralisering – som möjliggör kortare ledtid till slutkund – representeras dels av ökat antal småskaliga lager såsom online fulfilment center (OFC) och micro fulfilment center (MFC) dels av ökade logistiktjänster som erbjuds i butik (antalet butiker är relativt konstant):
- Vi har haft en tendens att orderplock i butik ökar. Vi ser i huvudsak två renodlade alternativ för handelsföretag med butiksplock: att alla butiker används för plock eller att handelskedjorna har ett fåtal (under 20%) av butikerna där man koncentrerar sin butiksplockning.
- Vidare lämnar majoriteten ut online-order i butik. Likt orderplock ser vi två huvudsakliga alternativ: handelsföretag med utlämning i enstaka, utvalda butiker; och handelsföretag som i princip låter alla sina butiker lämna ut online-order.
- Vi noterar också ett delvis nytt fenomen, så kallad ship-from-store, där butiken används som startpunkt för hemleverans; en viss ökning sker de närmaste fem åren där 20% av handelsföretagen satsar i stor utsträckning. Framför allt är det många (förutom rena e-handlare) som inte säger uttalat nej och många som ”inte vet”.
- Automationsteknologi i butik och småskaliga lager hittills fått begränsad uppmärksamhet. Fem år framåt ser vi en handfull pionjärer som kommer satsa på automationsteknologi i alla sina butiker. Parallellt planerar drygt 20% att automatisera utvalda butiker. Motsvarande siffror för småskaliga lager är något högre.
Högre grad av decentralisering resulterar i ökat fokus på transparent och distribuerat order- och lagerstyrningssystem (DOM). Tillsammans med en förväntad snabbt ökande användning av artificiell intelligens (AI) pekar studien på ökad betydelse av dataanalys och integrerade informationssystem, vilket delvis driver behovet av nya kompetenser i logistikorganisationen. Vi ser också att handelsföretagen satsar mer på lösningar som frigör kapacitet i centrallager och möjligtvis kortar ledtid till slutkund. Framför allt ökar användning av så kallade drop-shipment och postponement.
En intressant aspekt i och med snabb utveckling av arbetssätt, logistiknätverk och automationsteknologi är företagens innovationsvilja (d.v.s. är man först på bollen, eller avvaktar för att se hur andra företag gör och vad som fungerar). Resultaten indikerar att företagens generella innovationsvilja rankas högre än innovationsviljan för lagerverksamheten – men det finns undantag där lagerlogistiken ser sig som mer innovativa. En möjlig förklaring till lägre grad av innovationsvilja för lager är att teknologiutvecklingen går snabbt och företag kan uppleva att man saknar organisation, erfarenhet och/eller beslutsunderlag för att våga ta tidiga steg. En annan möjlig förklaring är, som vår studie visar, att automationsbeslut i lager är mycket komplext (d.v.s. många faktorer att ta hänsyn till) och automatiserade lager kan vara svårändrade, och därmed kan påverka framtida strategival och distributionsnätverk. Med andra ord får man leva med sin konfiguration många år framåt, samtidigt som handeln är föränderlig, med stor osäkerhet och ändrade förväntningar från slutkund.
- Vad gäller komplexitet visar studien att utvärdering av och investering i automationsteknologi tar hänsyn till en stor mängd faktorer (totalt 21). De viktigaste utvärderingsaspekterna idag är: Tillförlitlighet, skalbarhet, precision, effektivitet, flödeskapacitet och flexibilitet. Dessa motsvarar många av de logistikutmaningar som omnikanal och e-handel medfört, till exempel att möjliggöra snabb tillväxt, hantera stora och varierade flöden, växla upp/ner kapacitet över tid, och att hantera svängningar i kundefterfrågan. Fem år framåt ser vi signifikanta ökningar både för lägre rankade faktorer såsom miljö/hållbarhet, implementeringstid, helhetslösning och driftshjälp och högre rankade som flexibilitet och orderprecision.
- Vad gäller påverkan på framtida strategival undersökte vi kopplingen mellan ett antal strategiska frågor och automationsteknologi. Den visar att strategi och automationslösning påverkar varandra men på olika sätt för olika företag. För vissa aspekter och företag är valet av automationsnivå och teknologi en konsekvens av olika strategier, samtidigt som vald automationsnivå och teknologi i andra situationer påverkar framtida strategival. Detta pekar på vikten av att lyckas matcha portföljen av automationsteknologi med både nuvarande och framtida möjliga strategivägar.
Vi undersökte även lärdomar från implementering av automationsprojekt. Studien visar en blandad bild av erfarenheter. Medan vissa handlare ser problem med implementeringstid och igångsättning, samt tjänsteleverantörernas kapacitet, har andra handelsföretag inte alls upplevt dessa problem. Generellt är det samma handlare som har problem med överskriden tidsplan OCH tiden att få full potential, respektive en annan grupp som håller tidsplan och får ut effekt i tid. Detta är värt att studera närmare för att bättre förstå vilka faktorer som varit avgörande för att lyckas bättre eller sämre med automationsprojekt.
Avslutningsvis undersökte vi panelens bedömning av handelsföretagens logistikprestation i nuläget och fem år framåt. Den övergripande bilden är att dagens prestation anses vara i paritet med konkurrenternas, men att fem år framåt ser de flesta företagen sig som mycket bättre än övriga företag inom respektive bransch. Framför allt vill man bli ledande på information till kund och att erbjuda ett integrerat omnikanal-erbjudande; men ökningen gäller också klassiska logistiska prestationer som kostnadseffektivitet och snabbhet (framför allt till online-kunder). Detta pekar på en fortsättningsvis hård konkurrenssituation mellan handelsföretagen.
Avdelning/ar
- Teknisk logistik
Publiceringsår
2022-03-28
Språk
Svenska
Fulltext
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Engineering Logistics, LTH
Ämne
- Business Administration
Status
Published