Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Critical infrastructure Cross-Sector Resilience - Licentiatseminarium

Tove Rydén Sonesson presenterar och försvarar sin licentiatavhandling “Exploring the governance of interdependency-related risks: Implications for cross-sector resilience of Swedish critical infrastructures” den 30 september 09:15 (-12:00).

Kungörelse

Tove Rydén Sonesson presenterar och försvarar sin licentiatavhandling "Exploring the governance of interdependency-related risks: Implications for cross-sector resilience of Swedish critical infrastructures" (web-versionen av avhandlingen är utan copyrightskyddade artiklar).

En fullständig tryckt version av avhandlingen hålls tillgänglig på Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet.

Licentiatseminariet (presentation och opponering) på engelska kommer att äga rum torsdagen den 30 september 2021, kl. 09.15 i hörsal V:A, V-huset, Lunds Tekniska Högskola, John Ericsons väg 1 Lund.


Digital medverkan sker via följande länk: https://lu-se.zoom.us/j/63233432227. Det är även möjligt att medverka vid seminariet via telefonnummer +46 8 5052 0017 eller +46 8 5050 0828 Sweden (Mötes-ID: 632 3343 2227). Om intresse av att medverka fysiskt, ber vi er att göra en anmälan hos Johanna Kruse, johanna [dot] kruse [at] risk [dot] lth [dot] se.


Opponent är Dr. Christer Pursiainen, Professor of Societal Security and Safety at the Department of Technology and Safety, Faculty of Science and Technology, Arctic University of Norway (UiT), Tromsø.


Examinator är Dr. Rolf Larsson, Avdelningen för teknisk vattenresurslära, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet.

Sammanfattning:

Över tid har det blivit uppenbart att samhällsviktiga verksamheter och kritiska
infrastrukturer är centrala för att upprätthålla både viktiga samhällsfunktioner, så som
elproduktion, dricksvattenförsörjning och internet, och samhällets övergripande
funktionalitet. Det har samtidigt blivit tydligt att dessa samhällsviktiga verksamheter
och kritiska infrastrukturer även är starkt beroende av varandra. Dessa beroenden kan
leda till att konsekvenserna vid en störning i en samhällsviktig verksamhet eller kritisk
infrastruktur kan sprida sig till andra och intensifiera den kris som typiskt följer av
infrastrukturstörningar. Därför måste samhällsviktiga verksamheter och kritiska
infrastrukturer inte bara vara motståndskraftiga mot händelser som påverkar dem direkt
utan även mot de händelser som härrör från deras beroende till andra.


Att främja samhällsviktiga verksamheters och kritiska infrastrukturers motståndskraft,
eller resiliens, mot störningar som uppkommer på grund av eller förvärras av beroenden
kräver att både privata och offentliga aktörer från flera samhällssektorer samarbetar
kring både analys och hantering av risker. Därför introducerar avhandlingen begreppet
sektorsöverskridande resiliens och undersöker hur existerande riskstyrning (risk
governance på engelska) tar hänsyn till beroenden. I denna forskning definieras
riskstyrning som en process som omfattar både processen att analysera, eller skapa
förståelse för, och att hantera, eller fatta beslut om, risker.


En systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen på detta område tyder på
att det finns få studier som tillämpar både ett applicerat och ett nationellt perspektiv
samt att den litteratur som gör det sällan gör en tydlig koppling mellan de två
riskstyrningsprocesserna som lyfts i ovan. Genom att ta ett applicerat perspektiv,
kommer forskningen som presenteras i denna avhandling vidare fram till att analys och
hantering av risker i svenska samhällsviktiga verksamheter och kritiska infrastrukturer
ofta begränsas till enskilda samhällssektorer, dvs. många gånger saknas det
sektorsöverskridande perspektivet. Att inte väga in detta perspektiv kan begränsa
möjligheterna att hantera beroenderelaterade risker samt påverka den
sektorsöverskridande resiliensen negativt. Som ett första steg att bemöta dessa
utmaningar identifieras därför ett antal mekanismer som kan påverka riskstyrningen av
beroenderelaterade risker och en generisk modellering och simuleringsansats som,
bland annat, illustrerar nackdelarna med att inte beakta beroenderisker presenteras.


Slutligen föreslås att framtida forskning på området med fördel kan utgå från dessa
mekanismer och den typ av resultat som modellerings- och simuleringsansatsen kan ge
för att stärka kopplingen mellan analys och hantering av beroenderisker och skapa
incitament och förutsättningar för att stärka de samhällsviktiga verksamheternas och
kritiska infrastrukturernas sektorsöverskridande resiliens.