Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Område 2: Helhetsperspektiv begrepp, koncept och metoder

För att arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet skall bli framgångsrikt krävs dels (1) att arbete som genomförs av olika aktörer inom hanteringssystemet (figur 1) stödjer varandra och dels (2) att arbetet kan integreras med det övergripande arbetet inom samhällsskydd och beredskap. Inom forskningsområde 2 kommer båda typerna av problem att ingå. Den övergripande normativa frågeställningen inom detta område är ”Hur bör metoder, koncept, och andra hjälpmedel inom området skydd av samhällsviktig verksamhet utformas för att bäst integreras i det övergripande arbetet med samhällsskydd och beredskap, samt för att främja utvecklingen av ett resilient samhälle?”.

Det finns tidigare forskning som fokuserat på att definiera och integrera begrepp som är relevanta i detta sammanhang. Även om det finns förhållandevis omfattande forskning inom detta område så är det oklart hur dessa begrepp förhåller sig till centrala begrepp inom området skydd av samhällsviktig verksamhet, exempelvis kritiska beroenden, kontinuitet och resiliens. Det finns därför ett behov av ytterligare utveckling. När det gäller metoder för att analysera risk, sårbarhet, kontinuitet, förmåga etc. finns en mängd olika angreppssätt att tillgå. Men, det är en utmaning att använda dessa metoder tillsammans för att uppnå ett systematiskt säkerhetsarbete, eftersom många av dem har utvecklats med olika syften och bygger på olika definitioner av nyckelbegrepp. För att metoderna skall kunna användas tillsammans med avseende på hela hotskalan, fungera utifrån ett allriskperspektiv, fungera på samtliga samhällsnivåer, och kunna leverera resultat som stödjer ett långsiktig och systematiskt arbete hos olika aktörer måste de utvecklas och anpassas. På så vis kan också kopplingen mellan arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet och det övergripande arbetet med samhällsskydd och beredskap tydliggöras.

Det övergripande deskriptiva målet inom detta forskningsområde är att studera hur aktörerna inom olika sektorer arbetar med skydd av samhällsviktig verksamhet och i vilken utsträckning de (och deras aktiviteter) stödjer varandra, samt bidrar till samhällets förmåga att förutse och på förhand anpassa sig till olika typer av störningar. Som utgångspunkt för deskriptiva studier av hanteringssystemet kommer framförallt litteratur som fokuserar på analys av hantering av risker och sårbarheter i system bestående av många aktörer att användas. Exempel på sådan litteratur som också ger vägledning för hur man kan identifiera och analysera problem i sådana system är International Risk Governance Council:s metodik för att identifiera ”risk governance deficits”, och de förbättringar av metodiken som har föreslagits. Dessutom kan metodiken som vi tidigare har använt för att studera problem inom det svenska systemet för risk- och sårbarhetsanalys vara användbar. Eftersom människorna som arbetar med skydd av samhällsviktig verksamhet är centrala för att förstå både problem och möjligheter inom det aktuella området blir även bidrag från områden som Joint Cognitive Systems, studier av makrokognition och multi-team systems användbara som utgångspunkt.

Kontakt

Henrik Hassel är ansvarig för forskningen inom detta område.