Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Utmaningar för skydd av samhällsviktig verksamhet

Det finns två trender i dagens samhälle som är mycket viktiga för hur arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet kan och bör bedrivas. För det första blir beroenden mellan olika samhällsviktiga funktioner allt starkare, vilket leder till att möjligheten för spridning av konsekvenser mellan olika samhällssektorer och geografiska områden ökar. För det andra blir ansvaret för drift, underhåll och planering av olika typer av samhällsviktiga verksamheter allt mer uppdelat på olika aktörer (eng. institutional fragmentation), både offentliga och privata. Detta gör att även ansvaret för hanteringen av risker och kriser blir alltmer uppdelat. Tillsammans skapar de två trenderna stora utmaningar för arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet. Detta gäller oavsett var på den så kallade hotskalan som man fokuserar (från mindre olyckor till höjd beredskap och krig) och oavsett om arbetet bedrivs före, under eller efter en händelse. För att illustrera utmaningarna och i mer detalj beskriva hur vi ser på utvecklingen av området skydd av samhällsviktig verksamhet samt forskningen inom CenCIP använder vi en starkt förenklad modell. Modellen består av ett funktionssystem och ett hanteringssystem som interagerar med varandra, se Figur 1.

funktions_och_hanteringssystem
Figur 1 - Grov modell av beroenden mellan samhällsviktiga funktioner och olika aktörer.

Funktionssystemet är representerat som ett nätverk där de olika noderna åskådliggör olika samhällsviktiga funktioner som drivs och ägs av både offentliga och privata aktörer. Att det just är ett nätverk, och inte fristående noder, illustrerar den ena av trenderna som beskrivits ovan, d.v.s. utveckling av allt starkare beroenden mellan olika samhällsviktiga funktioner. Noderna i hanteringssystemet är olika aktörer som på något sätt påverkar funktionssystemet, exempelvis kommuner, nationella myndigheter eller privata företag. Länkarna representerar interaktioner mellan aktörerna, exempelvis delning av information. Den överhängande faran med den utveckling som har beskrivits ovan är att ett fragmenterat hanteringssystem kan uppstå där aktörerna agerar i ”stuprör”, vilket innebär att de inte förmår samverka i någon större utsträckning. Samtidigt som detta sker utvecklas funktionssystemet till ett mer och mer sammankopplat och svåröverblickbart ”system av system”. Resultatet blir ett hanteringssystem som inte förmår arbeta systematiskt med att identifiera gränsöverskridande risker och sårbarheter, analysera dem, prioritera åtgärder, samt genomföra förändringar i funktionssystemet på ett adekvat sätt. Med stor sannolikhet leder detta till en situation med fler och allvarligare störningar i samhällsviktiga funktioner. Målet med CenCIP är att bidra med kunskap och verktyg som underlättar en motsatt utveckling, d.v.s. en ökad kunskap om och förståelse för det allt mer komplexa och sammankopplade funktionssystemet och ett mer integrerat och handlingskraftigt hanteringssystem.

chain

Starkare och fler beroenden

kuggar

Fler aktörer