Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Område 3: Styrning, mätning, uppföljning och lärande

Utvecklingen som beskrivs i avsnitt 1 innebär att samhällsviktig verksamhet i allt större utsträckning drivs genom ett samspel mellan flera aktörer (både privata och offentliga). Inte sällan finns det olika, ibland till och med motstridiga, mål mellan involverade aktörer, vilket ställer nya krav på samverkan och styrning. Det är av största vikt för samhällets funktionalitet att drift av dessa verksamheter inte enbart sker med de enskilda aktörernas mål och intressen i fokus, utan att riskstyrning (eng. risk governance) som främjar resiliens i samhället som helhet kan upprätthållas.

Den deskriptiva delen inom detta område utförs genom fallstudier med mycket stark koppling till både område 1 och 2. De huvudsakliga deskriptiva frågeställningarna är ”Hur sker styrning och uppföljning av arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet i dagsläget?”, ”Hur ser samspelet mellan funktionssystemet och hanteringssystemet ut?” och ”Vilka förutsättningar för lärande med avseende på skydd av samhällsviktig verksamhet finns det?”.

Dessa deskriptiva forskningsansatser ligger därefter till grund för den huvudsakliga normativa frågeställningen, som är ”Hur bör man styra, mäta och följa upp arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet, med särskilt beaktande av målkonflikter och utvecklande av former för samverkan mellan många aktörer och dess påverkan på funktionssystemen?”. Med anledning av den mångfald av aktörer som nyttjar samhällsviktig verksamhet och som därmed drabbas vid avbrott i dessa funktioner (från enskilda individer till företag och organisationer) är det inte uppenbart vad som kan anses som bra styrning, inte minst med tanke på de potentiella målkonflikter som finns mellan dessa aktörer. En nära relaterad fråga är därför ”Hur kan man avgöra vad som är bra/dålig styrning i den aktuella kontexten, och därigenom skapa en grund för mätning, utvärdering och lärande?”. Inom detta område är också problemet hur man kan aggregera information mellan exempelvis olika samhällsnivåer eller sektorer centralt och vi förväntar oss ha stor nytta av vår tidigare erfarenhet av att studera detta problem.

Den vetenskapliga bakgrunden för de studier som avser besvara frågeställningarna finns framförallt inom området risk governance, utvärderingslitteratur med avseende på riskhantering/krishantering och lärande i en risk/kris kontext. Det förväntade kunskapsbidraget från detta forskningsområde innefattar identifiering av centrala mänskliga och organisatoriska faktorer som påverkar möjligheten för framgångsrikt styrning och uppföljning avseende arbete med skydd av samhällsviktiga verksamheter. Ytterligare ett förväntat bidrag är kartläggning av framgångsrika former för styrning av samhällsviktiga verksamheter samt förslag på hur sådana kan utvecklas. Detta innefattar även kartläggning och utveckling av angreppssätt för mätning och uppföljning av skydd av samhällsviktiga verksamheter samt utveckling av former för samverkan. 

Kontakt

Alexander Cedergren är ansvarig för forskningen inom detta område.